nu är det jag som bestämer. jag har legat vaken några timmar i natt och tänkt på framtiden. gårdagen var nog den dagen som jag upplevde bottenläge. smärtan i dag är lika hög alltså väldig hög.

men nu är det jag som bestämer över mitt liv och inte smärtan.jag har inset att jag inte kan få hjälp mot min smärta förre operationen, det hjälper inte att jag ringer 100 samtal, det hjälper ej, utan jag blir bara förbannad.

jag ska nu återuppta min mentala träning varje dag, den är livsviktig.jag ska ej bry mig om vad andra säger, utan jag ska göra dom grejer som jag mår bra av medan jag väntar på operation.

jag ska erkänna för mig själv när jag inte orkar mer, jag ska ta mer hänsyn till mig själv.jag ska även uppskatta min omgivning mer.

vad jag ska göra efter operationen, ska jag inte fokusera på nu och inte lägga energi på, det gör bara att jag gör av med onödig energi.

det var allt för idag.